#Del 1: Vad mammalivet lärt mig

-att nappar har sitt eget liv. De har en tendens att upplösas i tomma intet och är sedan spårlöst försvunna, oftast när man behöver dem som bäst. Lösningen till detta är att bunkra upp med ett stort lager eller att, något som vi dumt nog inte gjort än, skaffa en napphållare.

-att kvaliteten på gatorna spelar roll. Något som jag aldrig ägnat en tanke åt innan, spelar plötsligt en stor roll när man kommer med sin vagn. Helsingfors är en katastrof att rulla vagn i, Stockholm ändå helt okej.

-att äldre människor alltid har en åsikt om babyns kläder."Han har för lite kläder på sig" och "Visst har han vantar!?" är bara några exempel på kommentarer vi fått i hissar, matbutiker och andra ställen. Lugn bara lugn, han är varm nog. Inte för att det är non of your business.

-av dumt huvud får babyn (och en själv) lida. Jag prövade att ge Oliver både välling, gröt och bröstmjölk inför en natt. Tänkte att nu, nu kommer han sova som en prins, mätt och belåten. Det hela slutade med att han skrek av magont i flera omgångar under natten. Suck.

-hur himla känslig man blir. DN får mig att gråta varje morgon! Och då kan det vara något så lite som att Nisse nu fyller 60 och firas med sin första utlandsresa som får mina ögon att tåras. Måste bli tuffare.