Jul i Skellefteå. En vit jul till skillnad från många andra delar av landet i år. Jag är förkyld, lillkillen är förkyld. Vi sover dåligt, jag är trött. Ändå: skönt att komma till dukat bord och bli lite uppassad.
Flygturen upp gick fint för O. I helgen blev det julklappslek hos Ns bror och så fick han och jag lyxen att gå på bio. Såg fina the Hobbit 2 och jag njöt av den tre timmar långa filmen. I söndags åkte vi en sväng till Umeå, träffade släkt och vänner till N och Oliver var på sitt charmigaste humör. Han har även börjat kunna ta sig framåt på golvet sedan han kom hit.
Julafton: julkyrka, Kalle Anka, finkläder på, gruppbild, julmat (saknar ändå lite den finska) presentöppning och Oliver får såklart flest paket. En kort promenad ute med snöbollskastning. Sedan Love Actually på kvällen med en liten kille som absolut inte vill sova i famnen. Måste verkligen ta tag i sömnskolan när vi återgår till vardagen.
Idag ska vi träffa mera vänner och sedan ta det lugnt, skippar nog utgång i år, vi är ju inte helt friska. Så flyger vi till Sthlm imorgon och så blir det Finland i helgen.
onsdag 25 december 2013
onsdag 18 december 2013
7 månader!
Nu är Oliver 7 månader gammal. Han äter mer och mer på dagarna: gröt till frukost och kvällsmat,en liten burk+fruktpuré till lunch och en halv burk+fruktpuré till middag. Jag ammar mellan varven samt på kvällen och morgonen. Han väger nu 8,5 kilo och är 72 cm.
Oliver blir allt bättre på att ta sig runt men fortfarande går det mest bakåt och i cirklar. Han blir mer och mer nyfiken på omvärlden och vill upptäcka och känna på allt med sina fingrar. När han sitter i sin matstol gäller det att inte ha något framför honom för på bara en sekund är det nere på golvet. Hn älskar att sitta på sin lekmatta och leka med sina leksaker och just nu är det nya spännande favoritobjektet en soppslev:) Favoritplatsen är på sin pappas axlar, då har han bra uppsikt över vad som sker och så kan han passa på att ta en tugga av pappas goda hår.
En del bebisar blir lite rädda för andra personer i den här åldern men inte lilla O, han är lika social som förut. Enda stunden då han inte vill sitta i någon annans famn är då han är nyvaken. Oliver sover en stund på förmiddagen och en stund på eftermiddagen oftast 1-2 timmar i sträck. Nätterna har ännu inte blivit bättre men det håller på att vända nu, mer om detta senare.
Om man håller honom i händerna så går han nu duktigt framåt, det är en stabil liten kille vi har! Han är redan en tjejtjusare och har två flickvänner som heter Ebba: en i Helsingfors och en i Stockholm;)
Oliver blir allt bättre på att ta sig runt men fortfarande går det mest bakåt och i cirklar. Han blir mer och mer nyfiken på omvärlden och vill upptäcka och känna på allt med sina fingrar. När han sitter i sin matstol gäller det att inte ha något framför honom för på bara en sekund är det nere på golvet. Hn älskar att sitta på sin lekmatta och leka med sina leksaker och just nu är det nya spännande favoritobjektet en soppslev:) Favoritplatsen är på sin pappas axlar, då har han bra uppsikt över vad som sker och så kan han passa på att ta en tugga av pappas goda hår.
En del bebisar blir lite rädda för andra personer i den här åldern men inte lilla O, han är lika social som förut. Enda stunden då han inte vill sitta i någon annans famn är då han är nyvaken. Oliver sover en stund på förmiddagen och en stund på eftermiddagen oftast 1-2 timmar i sträck. Nätterna har ännu inte blivit bättre men det håller på att vända nu, mer om detta senare.
Om man håller honom i händerna så går han nu duktigt framåt, det är en stabil liten kille vi har! Han är redan en tjejtjusare och har två flickvänner som heter Ebba: en i Helsingfors och en i Stockholm;)
Lycklig
Just nu är jag lycklig. Jag har en liten son som utvecklas i en rasande fart och som är det finaste som finns på denna jord. Jag har en fästman som jag älskar och som jag aldrig aldrig har tråkigt tillsammans med. Jag bor i en av de vackraste av städer: Stockholm. Jag har fina vänner och behöver aldrig vara ensam, om jag inte vill. Mina syskon i Finland har det bra och mår bra.
Jag ser fram emot att spendera en mysig jul i Norrland och sedan ett sprakande nyår i Finland. Jag ser fram emot vår resa till Södern i februari (inte ännu beställd dock). En del av mig ser fram emot att börja jobba i maj igen. Och jag ser fram emot att gifta mig i juli.
En liten del av mig ser även fram emot tanken på ett syskon till Oliver. Men det får vänta ett tag till.
Jag ser fram emot att spendera en mysig jul i Norrland och sedan ett sprakande nyår i Finland. Jag ser fram emot vår resa till Södern i februari (inte ännu beställd dock). En del av mig ser fram emot att börja jobba i maj igen. Och jag ser fram emot att gifta mig i juli.
En liten del av mig ser även fram emot tanken på ett syskon till Oliver. Men det får vänta ett tag till.
söndag 15 december 2013
Vad mammalivet lärt mig #2
-jag har fyra st nya modetidningar hemma, men hinner inte läsa dem
-jag har insett att skall jag och O vara nånstans före kl 10 på morgonen är det kört
-en del av mig längtar efter att gå ut och dansa, en annan del vill inte vara någon annanstans än tätt intill min son
-att vakna mitt i natten med ett krampaktigt tag om en napp är helt normalt
-jag har fattat varför tjejer har höfter-ett ypperligt hjälpmedel till att bära en allt tyngre baby
-att prata för sig själv i matbutiken är helt okej så länge du kör runt med en barnvagn;)
fredag 13 december 2013
Om amning
När jag var gravid tog jag det absolut inte för givet att jag skulle kunna amma. Jag ville det, men tänkte att går det så går det. Nu hade jag sådan tur att det gick riktigt bra. Oliver sög duktigt redan någon minut efter att han hade fötts och fick aldrig en stor viktnedgång som många babyn får de första dygnen. Jag tyckte inte heller at det gjorde ont, kittlade kanske lite men jag fick aldrig såriga bröstvårtor som är så vanligt den första tiden. N skämtade om att jag hade nipples of steel :) Det svåra var att hitta de rätta positionerna, speciellt för liggamning. Här var sköterskorna på bb-hotellet guld värda: de hjälpte oss dag och natt med att hitta ett sätt som funkade både för mig och lill-killen.
Oliver ville äta ofta ofta de första månaderna, ibland så mycket som varje timme. Men han åt snabbt och vi ammade sällan mera än 15 min isträck. Jag körde bara ett bröst i gången, eftersom han ändå skulle äta snart igen. Jag kollade inte så mycket på klockan utan han fick amma fritt. Det här gjorde att jag blev otroligt bunden i början, vilket ju både var mysigt och lite klaustrofobiskt. Men så lärde jag mig hur jag skulle pumpa ut bröstmjölk och då fick även jag lite frihet. Pumpen var inte min bästa vän precis, och ibland var det väldigt trögt att pumpa ut (säkert för att jag var stressad) men jag lärde mig snart hur jag skulle bära min åt för att åtminstone få 80 cl per gång.När vi hade barnvakt i början (N:s föräldrar) såg jag alltid till att det fanns ett överskott av bröstmjölk, hellre för mycket än för lite.
Och det var så skönt att den mest aktiva amningsperioden föll sig under sommaren. Jag kunde amma ute (en gång satte jag mig bara i skogen) och behövde inte oroa mig för mjölkstockning eller att O skulle frysa. Det jag däremot saknade var att kunna använda klänning på sommaren. Nästa sommar, då!:)
Den första tiden brydde jag mig inte alls om vem som såg mina bröst eller var jag ammade, allt som betydde något var att O skulle få mat. Sedan blev jag lite mera "blyg" och gick gärna undan till någon avskild plats och ammade. Tills han var fyra månader levde han endast på min bröstmjölk. Sedan började han med smakportioner och lite gröt.
Nu äter han duktigt "riktig" mat och jag ammar väldigt lite under dagen. Nätterna däremot...Oftast vill han bara snutta med han äter ca 4 ggr per natt nu. Lägg på kväll och morgon till det så kan man säga att jag ännu ammar ganska mycket. Oliver blir sju månader imorgon och jag vet inte riktigt än när jag kommer att sluta helt. I min mammagrupp är det en del som slutat eftersom deras bebisar helt enkelt tappat intresset för bröstet, eller att de själva märker att de inte har mycket mjölk kvar. Oliver har inte direkt tappat intresset om man säger så (om natten verkar det vara hans livlina i en värld fylld av kaos) och jag har ännu också rikligt med mjölk. Så därför ser jag ingen vinst med att ha bråttom att sluta, det är ju bra för honom. Men min kropp märker av att jag slutat helamma och jag fick tillbaka min mens förra veckan.
En del av mig vill sluta amma för att verkligen "få tillbaka" min kropp igen medan en annan del av mig tycker att det är hur mysigt som helst och har ångest över att behöva sluta. Men vi måste verkligen få bukt med nattamningarna. Jag börjar jobba igen när han är ett och då vill jag inte mera amma. Tror jag sätter gränsen där vid nio, tio månader- får helt enkelt se hur det känns för oss båda!
Oliver ville äta ofta ofta de första månaderna, ibland så mycket som varje timme. Men han åt snabbt och vi ammade sällan mera än 15 min isträck. Jag körde bara ett bröst i gången, eftersom han ändå skulle äta snart igen. Jag kollade inte så mycket på klockan utan han fick amma fritt. Det här gjorde att jag blev otroligt bunden i början, vilket ju både var mysigt och lite klaustrofobiskt. Men så lärde jag mig hur jag skulle pumpa ut bröstmjölk och då fick även jag lite frihet. Pumpen var inte min bästa vän precis, och ibland var det väldigt trögt att pumpa ut (säkert för att jag var stressad) men jag lärde mig snart hur jag skulle bära min åt för att åtminstone få 80 cl per gång.När vi hade barnvakt i början (N:s föräldrar) såg jag alltid till att det fanns ett överskott av bröstmjölk, hellre för mycket än för lite.
Och det var så skönt att den mest aktiva amningsperioden föll sig under sommaren. Jag kunde amma ute (en gång satte jag mig bara i skogen) och behövde inte oroa mig för mjölkstockning eller att O skulle frysa. Det jag däremot saknade var att kunna använda klänning på sommaren. Nästa sommar, då!:)
Den första tiden brydde jag mig inte alls om vem som såg mina bröst eller var jag ammade, allt som betydde något var att O skulle få mat. Sedan blev jag lite mera "blyg" och gick gärna undan till någon avskild plats och ammade. Tills han var fyra månader levde han endast på min bröstmjölk. Sedan började han med smakportioner och lite gröt.
Nu äter han duktigt "riktig" mat och jag ammar väldigt lite under dagen. Nätterna däremot...Oftast vill han bara snutta med han äter ca 4 ggr per natt nu. Lägg på kväll och morgon till det så kan man säga att jag ännu ammar ganska mycket. Oliver blir sju månader imorgon och jag vet inte riktigt än när jag kommer att sluta helt. I min mammagrupp är det en del som slutat eftersom deras bebisar helt enkelt tappat intresset för bröstet, eller att de själva märker att de inte har mycket mjölk kvar. Oliver har inte direkt tappat intresset om man säger så (om natten verkar det vara hans livlina i en värld fylld av kaos) och jag har ännu också rikligt med mjölk. Så därför ser jag ingen vinst med att ha bråttom att sluta, det är ju bra för honom. Men min kropp märker av att jag slutat helamma och jag fick tillbaka min mens förra veckan.
En del av mig vill sluta amma för att verkligen "få tillbaka" min kropp igen medan en annan del av mig tycker att det är hur mysigt som helst och har ångest över att behöva sluta. Men vi måste verkligen få bukt med nattamningarna. Jag börjar jobba igen när han är ett och då vill jag inte mera amma. Tror jag sätter gränsen där vid nio, tio månader- får helt enkelt se hur det känns för oss båda!
måndag 9 december 2013
Lätt och svårt
Det som förenklar vardagen med Oliver är en mängd små saker, som att han tex tar napp. Jag trodde förut att alla bebisar tog napp, men i min bekantskapskrets är det ungefär 50/50. Alla bebisar är så otroligt olika har man fått lära sig, en del vill inte åka vagn tex medan andra älskar det. Andra grejer som gör att vardagen är lätt med Oliver är:
-Han gillar att åka vagn, både sittvagn och liggvagn.
-Han äter duktigt mat och gröt
-Han gillar att åka bil och somnar oftast
-Han är oftast en nöjd bebis förutom när han är trött
-Han kräks inte
-Han är social och tycker om att träffa nya människor
-Hans mage fungerar fint
-Han gråter bara kvällstid
-Han är oftast en mycket glad liten prick:)
Det som gör vardagen svår med Oliver är en sak:
-Nätterna
Nu har vi kommit till stunden då vi måste lära honom att inte äta på natten dvs ta några "horrornätter".Problemet är att det rätta tillfället inte dyker upp. Vi måste vara hemma, han skall inte genomgå ett utvecklingssprång, vi ska inte ha något annat inplanerat. Speciellt det sistnämnda är svårt i den här familjen.
Nu lutar det åt att det får bli efter jullovet...om jag orkar vänta så länge.
-Han gillar att åka vagn, både sittvagn och liggvagn.
-Han äter duktigt mat och gröt
-Han gillar att åka bil och somnar oftast
-Han är oftast en nöjd bebis förutom när han är trött
-Han kräks inte
-Han är social och tycker om att träffa nya människor
-Hans mage fungerar fint
-Han gråter bara kvällstid
-Han är oftast en mycket glad liten prick:)
Det som gör vardagen svår med Oliver är en sak:
-Nätterna
Nu har vi kommit till stunden då vi måste lära honom att inte äta på natten dvs ta några "horrornätter".Problemet är att det rätta tillfället inte dyker upp. Vi måste vara hemma, han skall inte genomgå ett utvecklingssprång, vi ska inte ha något annat inplanerat. Speciellt det sistnämnda är svårt i den här familjen.
Nu lutar det åt att det får bli efter jullovet...om jag orkar vänta så länge.
onsdag 4 december 2013
Lilla jul i Finland
Vi var i Finland i helgen och firade "lilla jul". Vi har en tradition med två andra familjer som nu pågått i 38 år! Mamma och pappa var med och startade traditionen och naturligtvis präglas firandet av saknad efter dem. Kvällen innehåller mycket musik och pappas vän sjöng sången "Old friend" tillägnad honom. Många grät, inte jag, sätter upp en "rustning" under sådana tillfällen. Men det var fint.
Nu var det första gången en från tredje generationen var med, alltså Oliver :) Jag sjöng två sånger var orolig för att han skulle föra ljud för sig, men han satt knäpptyst och lyssnade på mig under tiden jag sjöng. Lilla vännen, säkert så van vid att höra mig sjunga;)
Vi passade på att bunkra upp med barnmat eftersom det är så pass mycket billigare i Finland. Så badade vi på ett äventyrsbad och O var så trött från kvällen före så han däckade i Ns famn. Då turvisades vi med att hålla i den sovande killen och att åka i de olika rutchkanorna som små fjortisar. Så åkte vi nya Viking Grace tillbaka till Sthlm. Fin helg och julkänslan infann sig trots att snön ännu saknas.
Nu var det första gången en från tredje generationen var med, alltså Oliver :) Jag sjöng två sånger var orolig för att han skulle föra ljud för sig, men han satt knäpptyst och lyssnade på mig under tiden jag sjöng. Lilla vännen, säkert så van vid att höra mig sjunga;)
Vi passade på att bunkra upp med barnmat eftersom det är så pass mycket billigare i Finland. Så badade vi på ett äventyrsbad och O var så trött från kvällen före så han däckade i Ns famn. Då turvisades vi med att hålla i den sovande killen och att åka i de olika rutchkanorna som små fjortisar. Så åkte vi nya Viking Grace tillbaka till Sthlm. Fin helg och julkänslan infann sig trots att snön ännu saknas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)