Barnvakt Norrland

Sista natten hos svärföräldrarna i Skellefteå. Allt har gått bra och jag är så himla stolt över min son. Han har charmat skjortan av alla som han mött, pratat, lett, sovit och bara varit allmänt exemplarisk. Alla förundras över vilken lugn och trygg (och snygg;))bebis han är och mitt hjärta sväller av stolthet. Jag tror helt enkelt att han gillar att ha mycket folk runt omkring sig och när det händer saker, för såhär lugn är han minsann inte när han är ensam hemma med mig ;)

Resan upp gick bra och vi stannade ca tre gånger för att amma. Jag pumpade ut en himla massa mjölk när vi kom och vi hade barnvakt både på torsdag och fredag kväll. På torsdagen gick jag och N på en utomhusteater och jag saknade Oliver så jag kunde spricka. På fredagen gick det bättre, det var festival och jag dansade under sommarhimlen och kände mig lite som "mig själv" igen, inte bara mamma. Väldigt nyttigt tror jag! Han hade ätit fint från flaskan och sedan somnat berättade svärföräldrarna sedan, duktiga lilla killen!

Idag var det dop för Olivers kusin Isac och jag sjöng i kyrkan. Inte ens då vaknade Oliver:) Det har varit underbart skönt med avlastning och jag avundas lite de med barn som har sina föräldrar nära. Men nu under sommaren kommer det att bli mycket av den varan när vi är ute på stugan på Åland. Och liiite skönt ska det också bli att komma hem igen och vara vår egen lilla fanilj igen.

Njuta av nuet

Det är svårt att skriva med en liten bebis som bara vill trycka sig mot din halsgrop men jag ska försöka:)

Som föräldraledig (ledig haha) är man konstant lite orolig. Andas barnet, är han för varm eller för kall, har han det bra, varför gnäller han nu, har han ont i magen? Det är svårt att slappna av till 100% iallafall för mig. Jag känner det lite som om den här ljuvliga sommaren lite går mig förbi och jag har svårt att helt koppla av och njuta.

Men igår njöt jag verkligen. Det var en ljummen junikväll och Stockholm visade sig från sin bästa sida. Vi åkte ut med båten, ganska sent, tog en sväng förbi Djurgården och Fjäderholmarna och jag bara njöt av den rosa kvällshimlen, den grönskande naturen och det glittrande vattnet. Oliver höll på att drunkna i sin flytväst och jag var tvungen att amma på en parkbänk men gick bra ändå. Jag tog in allt för fulla muggar för att spara minnen till gråa novemberdagar.

Idag blir det en lugn dag hemma och imorgon väntar den stora utmaningen: 8 timmars bilfärd till Norrland.. Wish us luck!

Jag ger dig min morgon

Min pappa spelade gitarr och min mamma sjöng. De hade ett par "bravurnummer" som de ofta spelade. En sång som min pappa älskade var Fred Åkerstams "Jag ger dig min morgon".

Jag trodde alltid att det var en kärlekssång: att den är skriven till hans älskade. Idag började jag sjunga på den när jag som vanligt satt i soffan med Oliver och jag tänkte att man kanske kunde sjunga den på hans dop. Jag googlade orden och fick då också upp att Fred faktiskt skrivit den till sin dotter Cajsa-Stina. Då började jag gråta en smula.

Dels för att jag faktiskt känner så: just nu ger jag Oliver min morgon, jag ger honom hela min dag. Dels för att jag saknar saknar saknar min pappa och för att mina föräldrar inte kommer att kunna sjunga den på Olivers dop.

Om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där jag aldrig ger dig.
Men du, jag ger dig min morgon,
jag ger dig min dag

4 veckor

Imorgon fyller Oliver fyra veckor. Jag tycker verkligen att det är skönt att han blir äldre: han är inte lika skör eller känslig och jag blir en allt säkrare mamma. Nu kommer jag att våga ta ut honom mer och mer till olika platser och inte bara vara hemma eller i närområdet. Det är kul att se hur han utvecklas, han börjar tjocka till sig lite, har fått väldigt stark nacke och nu plötsligt är han i en fas där han vill vara nära nära hela tiden.

Vi var ute med båten för första gången i torsdags och det var ingen hit direkt. Eller ja, det var skönt och så men solen gassade på, flytvästen var för stor och mitt modershjärta var mest nervöst hela tiden. N och jag hade världens fight sedan, han kunde inte förstå min oro riktigt. Och jag är trött på att vara den som alltid bromsar, N skulle ju gärna ta med honom och bestiga Kebnekaise om hán fick typ.  Men det är löst nu och det är bra att vi har dessa diskussioner, så att vi förstår varandras känslor bättre.

I helgen bar det av till stugan på Åland för första gången och det gick jättebra: vi hade hytt på vägen dit där jag kunde amma ifred och Oliver var snäll i restaurangen och på färjan hem sov han hela vägen! På Åland njöt vi båda av havet och den friska luften, Oliver sov så gott ute i sin vagn och jag uppskattade verkligen att komma bort från hemmets trånga väggar. Vi ska dit nästa helg igen!

Har köpt en bröstpump nu också, Philips elektroniska, så ska kolla redan ikväll ifall Oliver vill ta flaskan. Hoppas det funkar bra, så att jag kan lämna honom ensam med sin pappa ett par timmar och få lite egentid. Det är väldigt viktigt för att kunna vara en bra mamma, (iaf för mig) det tror jag starkt på!

Maj 2013

Idag är det den 1 juni och det är med ett visst vemod jag lämnar maj-månad. Månaden som började med en olidlig väntan, och sedan kom världens finaste lilla kille till oss i mitten av månaden. De här sista veckorna (Olivers första veckor i livet) har gått fort men samtidigt varit otroligt långa. Livet har förändrats och allt kretsar nu kring en liten killes behov och vilja.

I maj har jag lärt mig byta blöja, amma, trösta, lugna och 1000 andra saker som kommer med ett litet nyfött barn. Jag har gått vackra promenader bland blommande syrener och blivit expert på att speed-duscha med dörren öppen, ifall han skulle vakna och börja göra ljud. Jag har vant mig vid att jag inte kan komma och gå som jag vill, Oliver behöver mig nästan hela tiden. Snart skall jag dock lära mig att pumpa ut mjölk, så att N kan ha honom själv ibland också.

Jag ser fram emot att han blir lite på en månad gammal så att jag kan ta med honom ut på stan mer, har varit lite försiktig med det nu i början,

Oliver var en liten drömbebis den första veckan men nu har han börjat visa lite mer vilja och temperament. Igår vägrade han tex att sova i sitt babynest, han skulle sova tätt intill mig hela natten. Och så fick det bli.

Gästerna har avlöst varandra men idag är det bara han och jag (N är på en svensexa). Imorgon kommer min syster tillbaka och även N:s bror. Och nästa helg blir det antagligen en premiärtur till sommarstället på Åland. Lite tidigt kan någon tycka, men bara det känns bra så ska det gå fint!

Nu välkomnas juni med allt spännande "min" månad har att erbjuda!