Kanske det var för att jag själv precis varit i fjällen. Kanske det var för att jag inte sörjt mina föräldrar på ett tag och att det snart är dags igen. Kanske det var för att det var så bra. Tittade halvhjärtat på nya programmet Talang igår och det var väl sådär. Men när samen Jon Henrik jojkade för sin döde vän så bara grät och grät jag. Så vackert.
Jag vill också sitta på en fjälltopp och jojka ut min sorg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar