"Oliver doesn't cry like other babies, does he?" frågade min systers sambo efter att vi varit hos dem i Finland några dagar. Och det är sant, han är en nöjd bebis om dagarna. Jag tror att det har mycket med att göra att han får sina behov uppfyllda: mat och sömn.
Mammarollen kom väldigt naturligt för mig. Redan de första minuterna på BB när han lades på mitt bröst visste jag att han nu behövde höra min lugnande röst som han ju kände igen. Nu känns det som om jag har ett sjätte sinne gällande min son. Jag ger honom mat innan han blir gnällig och vet när han borde sova. Det har egentligen aldrig hänt att han gråtit och jag inte haft en aning om varför.
Men det jag inte har kunnat ge honom är en rofylld nattsömn, fram tills nu! Med hjälp av metoden "Sova hela natten" så lägger vi honom på 2-5 minuter på kvällen, han somnar in själv och han sover sedan. 11 timmar. De senaste nätterna har han dock vaknat av att han vänt på sig men han somnar genast om när vi lagt honom tillrätta. Det här måste vi kanske lösa med en sovpåse eller dylikt.
Det känns som om jag fått tillbaka en stor del av mitt liv. Nu sover jag och N själva i vårt sovrum och O i sitt eget lilla rum. Tänk, tidigare sov vi i separata sovrum. Kvällarna är inte mera ett evigt springande med att natta om och natta om utan nu kan vi i lugn och ro tex se en film. Jag har kunnat läsa i lugn och ro i sängen på kvällen för första gången på 8 månader.
Och det funkar även på dagen, jag lägger honom i hans säng för att sova och det tar 2 minuter så har han somnat själv. Helt otroligt.
Metoden funkar inte för alla men för oss har det funkat utmärkt. Vi har även anpassat den lite så att den passar just oss. Jag skall skriva mera om metoden i ett separat inlägg, nu skall vi ut på stan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar