Vaccinationen gick ganska så bra igår. Oliver skrek till när han fick sprutorna, en i varje lår och jag var tvungen att titta bort. Men efteråt var han ganska så lugn och åt glatt. På kvällen hade jag tänkt tvätta men de planerna fick jag snabbt glömma. När jag skulle sätta in honom i babybjörnen började han skrika och sedan skrek han hela kvällen- förutom när han fick vara i min famn. Så jag fick lugnt sitta med honom i soffan istället. På natten var han ganska orolig och fick lite feber. Men idag är han som vanligt igen, lugn och glad! Nu är det två månader tills nästa spruta.
Idag har vi hunnit med en tur på stan, köpte bär på Hötorget (så jobbigt att man måste pruta..) och så träffade jag en kompis för picknick i Humlegården. Och fick veta att hon är gravid, hurraa! Nu börjar verkligen babyboomen bland mina vänner!
Det går bra att vara med Oliver på stan- bara han får mat med jämna mellanrum. Det är ju toppen att amma på en picknick filt och lite i skymundan på cafeér funkar bra. Men det bästa är ändå familjerummet på Åhlens, där man kan amma helt ifred, så idag gjorde jag även en avstickare dit.
Det sämsta är att jag är livrädd för rulltrappor- så jag åker hiss. Hissarna i tbanan är sjuukt långsamma och dessutom luktar de illa..Ofta är det också en kö av andra barnvagnar till dem. Men vad gör man inte för att känna sig säker.
N kommer att vara borta hela helgen (det skall köpas båt i Finland..) så han får ta Oliver ikväll. Jag hade tänkt bege mig ut på en springtur-min kropp bara skriker efter motion. Ska bli så skönt!
torsdag 15 augusti 2013
måndag 12 augusti 2013
3 månader!
Nu på onsdag fyller vår kära lillis 3 månader. Det skall vi "fira" med att ge honom två vaccinationssprutor..Jag bävar verkligen för detta eftersom jag hört horrorhistorier om bebisar som grät i flera dygn efteråt. Men jag hoppas och tror att det skall gå bra, det blir säkert värst för mig..berättar sedan hur det gick.
Nu är vår lilla kille inte så liten längre. Han väger över 6 kilo, har börjat skratta lite och är mer och mer vaken. Han har börjat sträcka sig efter leksakerna i babygymmet och kan även greppa dem. Han har starka ben och nacke och älskar att "stå". Han är en glad kille men med en bestämd vilja. Han "pratar" mer och mer och har även börjat "ropa" efter en om man inte är i rummet. Oliver gillar när jag sjunger för honom och låter handen gå "imsevimse" steg över hans mage, då blir han alldeles till sig :) Han brukar sova en längre stund på eftermiddagen och idag prövade jag att lägga honom i sin spjälsäng istället för att låta honom somna i vagnen. Success! Han var vaken när jag lade honom men somnade själv och sover nu som en prins..får dock se hur länge.
Nu är semestern slut för Ns del så vi är tillbaka i vardagen. Det har varit härligt att vara på Åland och Finland men det är även skönt med vardagen i Stockholm igen. Dessutom har vi ännu många helger kvar på Åland innan säsongen är slut.
Den senaste helgen var så fin, vi åkte båt över glittrande hav, badade badtunna och på kvällen var himlen alldeles rosa och det åerspeglades i havet. Det finns inget jag älskar så mycket som skärgård och jag är glad över att Oliver kommer att kunna ha många fina somrar på Åland i framtiden.Han börjar redan bli sjövan trots att han inte är ett större fan av sin flytväst:)
Nu är vår lilla kille inte så liten längre. Han väger över 6 kilo, har börjat skratta lite och är mer och mer vaken. Han har börjat sträcka sig efter leksakerna i babygymmet och kan även greppa dem. Han har starka ben och nacke och älskar att "stå". Han är en glad kille men med en bestämd vilja. Han "pratar" mer och mer och har även börjat "ropa" efter en om man inte är i rummet. Oliver gillar när jag sjunger för honom och låter handen gå "imsevimse" steg över hans mage, då blir han alldeles till sig :) Han brukar sova en längre stund på eftermiddagen och idag prövade jag att lägga honom i sin spjälsäng istället för att låta honom somna i vagnen. Success! Han var vaken när jag lade honom men somnade själv och sover nu som en prins..får dock se hur länge.
Nu är semestern slut för Ns del så vi är tillbaka i vardagen. Det har varit härligt att vara på Åland och Finland men det är även skönt med vardagen i Stockholm igen. Dessutom har vi ännu många helger kvar på Åland innan säsongen är slut.
Den senaste helgen var så fin, vi åkte båt över glittrande hav, badade badtunna och på kvällen var himlen alldeles rosa och det åerspeglades i havet. Det finns inget jag älskar så mycket som skärgård och jag är glad över att Oliver kommer att kunna ha många fina somrar på Åland i framtiden.Han börjar redan bli sjövan trots att han inte är ett större fan av sin flytväst:)
onsdag 7 augusti 2013
Att förlora någon
Såg att bloggaren Linn Herbertssons mamma gått bort i cancer. Det mest hjärtskärande är hennes inlägg före, de är så fulla av hopp. Hon vill så gärna tro att hennes mamma kommer att klara sig, trots att hon vet att cancern spridit sig. Det är det jävligaste med cancersjukdomen, man vet inte utkomsten så man slutar aldrig hoppas. Trots att det är ganska kört. Jag har varit med om precis samma sak som Linn.
Min mamma fick veta 2007 att bröstcancern spridit sig till levern. Hon fick flera behandlingar efter det och vi slutade aldrig hoppas. Hon blev bättre emellan, var pigg och glad, jobbade och jag trodde inte att hon skulle dö, att hon kunde dö. Jag skulle åka iväg som guide i maj 2009 och hon körde mig till flygplatsen. Hon hade precis fått veta att cancern inte spritt sig till hjärnan och hade börjat planera sin 60 års dag som var tre år bort. Jag kände mig ganska så trygg när jag flög iväg.
Bara någon vecka senare ringde pappa och sade: Kära barn, du måste komma hem, din mamma har inte lång tid kvar. Och jag satt vid hennes sida när hon gick bort efter någon vecka.
När pappa fick höra att hans cancer, som började i tjocktarmen, spritt sig till levern hade han hopp kvar. Det hade vi alla och jag tänkte: vi kan inte förlora honom också. Men det blev värre och värre och mars 2011 åkte han och jag på en sista resa till Thailand. Inte ens då var mitt hopp dött, trots att jag såg hur dåligt han mådde. Efter resan åkte jag tillbaka till Stockholm och min syster ringde bara efter någon dag: Kära syster, du måste komma hem, nu har pappa inte lång tid kvar. Och jag satt vid hans sida när han gick bort, bara någon timme efter att jag landat. Han hann säga att han älskade mig innan han somnade in.
All styrka till Linn, jag vet hur jävligt det är. Men det gäller att inte förneka sorgen utan ta emot den och gråta och sörja allt vad man förmår. Till sist kommer man igenom det.
Min mamma fick veta 2007 att bröstcancern spridit sig till levern. Hon fick flera behandlingar efter det och vi slutade aldrig hoppas. Hon blev bättre emellan, var pigg och glad, jobbade och jag trodde inte att hon skulle dö, att hon kunde dö. Jag skulle åka iväg som guide i maj 2009 och hon körde mig till flygplatsen. Hon hade precis fått veta att cancern inte spritt sig till hjärnan och hade börjat planera sin 60 års dag som var tre år bort. Jag kände mig ganska så trygg när jag flög iväg.
Bara någon vecka senare ringde pappa och sade: Kära barn, du måste komma hem, din mamma har inte lång tid kvar. Och jag satt vid hennes sida när hon gick bort efter någon vecka.
När pappa fick höra att hans cancer, som började i tjocktarmen, spritt sig till levern hade han hopp kvar. Det hade vi alla och jag tänkte: vi kan inte förlora honom också. Men det blev värre och värre och mars 2011 åkte han och jag på en sista resa till Thailand. Inte ens då var mitt hopp dött, trots att jag såg hur dåligt han mådde. Efter resan åkte jag tillbaka till Stockholm och min syster ringde bara efter någon dag: Kära syster, du måste komma hem, nu har pappa inte lång tid kvar. Och jag satt vid hans sida när han gick bort, bara någon timme efter att jag landat. Han hann säga att han älskade mig innan han somnade in.
All styrka till Linn, jag vet hur jävligt det är. Men det gäller att inte förneka sorgen utan ta emot den och gråta och sörja allt vad man förmår. Till sist kommer man igenom det.
tisdag 6 augusti 2013
Dopet
Dopet blev så fint. Vit kyrka. Solsken. Oliver i rufsigt hår och dopklänning med blå rosett.Jag i blå klänning. Nära och kära som tagit sig till Åland för vår skull. Jag sjöng ´Det vackraste' och det gick bra. Emma och Marcus blev gudföräldrar och Oliver somnade mitt i en psalm.
Dopkaffet var vid en båtklubb vid havet, ganska så enkelt men vi hade fixat goda smörgårtårtor och jordgubbstårtor. Han fick fina presenter, bla en dopsked i silver.
Efteråt hade vi middag i stugan för mina släktingar eftersom det var första gången de träffade Niklas familj. Det gick bra och det var en underbar sommarkväll. Och efteråt var jag helt slut :)
Nu ha två veckor gått av N:s semester och vi har en vecka kvar. Vi har paddlat, grillat, oljat altan, snickrat, åkt kneeboard, bastat, åkt båt, sett Oskar Linnroos på Rockoff, tagit en tur till Finland där vi varit i mammas&pappas, numera min och mina syskons villa, och framförallt förberett dopet under dessa två veckor. Och Oliver har fått hänga med sin två månader äldre kusin Isac.
Nu är vi en sväng i Stockholm och mellanlandar innan vi åker till Åland igen. Det blev ganska så intensivt på stugan på Åland när heeela Niklas familj var där samtidigt så det blir skönt att åka dit nu när det är lite mindre folk! Men samtidigt fick jag väldigt mycket avlastning, så jag ska inte klaga, det fanns hela tiden en famn som ville hålla Oliver :)
Dopkaffet var vid en båtklubb vid havet, ganska så enkelt men vi hade fixat goda smörgårtårtor och jordgubbstårtor. Han fick fina presenter, bla en dopsked i silver.
Efteråt hade vi middag i stugan för mina släktingar eftersom det var första gången de träffade Niklas familj. Det gick bra och det var en underbar sommarkväll. Och efteråt var jag helt slut :)
Nu ha två veckor gått av N:s semester och vi har en vecka kvar. Vi har paddlat, grillat, oljat altan, snickrat, åkt kneeboard, bastat, åkt båt, sett Oskar Linnroos på Rockoff, tagit en tur till Finland där vi varit i mammas&pappas, numera min och mina syskons villa, och framförallt förberett dopet under dessa två veckor. Och Oliver har fått hänga med sin två månader äldre kusin Isac.
Nu är vi en sväng i Stockholm och mellanlandar innan vi åker till Åland igen. Det blev ganska så intensivt på stugan på Åland när heeela Niklas familj var där samtidigt så det blir skönt att åka dit nu när det är lite mindre folk! Men samtidigt fick jag väldigt mycket avlastning, så jag ska inte klaga, det fanns hela tiden en famn som ville hålla Oliver :)
fredag 19 juli 2013
Äntligen semester!
Nu får Niklas äntligen semester, så nu blir det slut på flängandet varje helg för ett tag. Vi skall först vara på Åland, sedan åka över till Finland en sväng och sedan blir det Åland igen.
Nästa lördag skall vi ha dop för Oliver så då kommer det släktingar både från Finland och Sverige för att fira honom. Vi har ett kyrkligt dop och skall sedan vara i en stuga vid havet så hoppas verkligen på fint väder!
Berättar sedan hur allt gick!
Nästa lördag skall vi ha dop för Oliver så då kommer det släktingar både från Finland och Sverige för att fira honom. Vi har ett kyrkligt dop och skall sedan vara i en stuga vid havet så hoppas verkligen på fint väder!
Berättar sedan hur allt gick!
2 månader status update
Nu är Oliver två månader. Han är som gosigast på morgonen då han vaknar, då brukar han ge ett stort leende, plira med sina blåa ögon och börja snart börja prata sina uuuhhn och äääähn. Då vill man helst ligga i timmar och bara mysa med honom.
På dagen vid 12 sover han oftast i vagnen, ibland flera timmar speciellt om vi är iväg tex på stan. Från och med kl 15 är han mest vaken men sover kortare pass då och då och så brukar vi lägga honom vid halv 9 på kvällen. Då somnar han själv vilket är verkligt skönt. Sedan vill han ha mat ca kl 00, 03 och 05.30, så ja, var tredje timme. Jag längtar tills tiden så han börjar sova längre pass..om det nu kommer. Det som dock räddar mig ifrån att vara ett vrak nästa dag är att vi sedan, efter att pappa Niklas gått till jobbet brukar somna om och sova tills kl 10. Det är underbart skönt och välbehövligt! Han sover nu nästan hela natten i sin egen säng, men är han extra gnällig brukar jag låta honom ligga bredvid mig i sängen.
Vi har en lekmatta från Ikea som vi brukar lägga honom på så att han får träna att ligga på mage. Nu är han väldigt stark i nacken och brukar redan kunna ta sig lite hasande framåt! Han har dock inte börjat vända på sig ännu.
Han är oftast väldigt lätt att ha med sig, harmonisk och glad, men nångång om kvällarna blir han lite gnällig. Men han har aldrig *ta i trä* skrikit längre än 10 min i sträck.
Jag helammar och fråga mig inte hur ofta han äter för det har jag ingen koll på, han väljer ju själv och säger till när han är hungrig. Jag är tacksam att det funkar så bra men amningen och har typ tappat alla hämningar med att visa mina bröst haha, jag ammar på båtar, i bilar, på bänkar, i cafeeer, på toan you name it. Det viktigaste är ju att han får mat och blir nöjd.
Vår lilla bebis håller på att bli stor :)
På dagen vid 12 sover han oftast i vagnen, ibland flera timmar speciellt om vi är iväg tex på stan. Från och med kl 15 är han mest vaken men sover kortare pass då och då och så brukar vi lägga honom vid halv 9 på kvällen. Då somnar han själv vilket är verkligt skönt. Sedan vill han ha mat ca kl 00, 03 och 05.30, så ja, var tredje timme. Jag längtar tills tiden så han börjar sova längre pass..om det nu kommer. Det som dock räddar mig ifrån att vara ett vrak nästa dag är att vi sedan, efter att pappa Niklas gått till jobbet brukar somna om och sova tills kl 10. Det är underbart skönt och välbehövligt! Han sover nu nästan hela natten i sin egen säng, men är han extra gnällig brukar jag låta honom ligga bredvid mig i sängen.
Vi har en lekmatta från Ikea som vi brukar lägga honom på så att han får träna att ligga på mage. Nu är han väldigt stark i nacken och brukar redan kunna ta sig lite hasande framåt! Han har dock inte börjat vända på sig ännu.
Han är oftast väldigt lätt att ha med sig, harmonisk och glad, men nångång om kvällarna blir han lite gnällig. Men han har aldrig *ta i trä* skrikit längre än 10 min i sträck.
Jag helammar och fråga mig inte hur ofta han äter för det har jag ingen koll på, han väljer ju själv och säger till när han är hungrig. Jag är tacksam att det funkar så bra men amningen och har typ tappat alla hämningar med att visa mina bröst haha, jag ammar på båtar, i bilar, på bänkar, i cafeeer, på toan you name it. Det viktigaste är ju att han får mat och blir nöjd.
Vår lilla bebis håller på att bli stor :)
tisdag 16 juli 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)